Kunskapsläge
Aktuell forskning
Vårt arbete bygger på forskning. Här samlar vi det viktigaste om våldets omfattning, konsekvenser för hälsan och varför dokumentation spelar så stor roll.
1 av 3
till 1 av 4 kvinnor i Sverige har någon gång under sin livstid utsatts för våld i en nära relation. Motsvarande siffra för män är 1 av 5. Källa: Kunskapsguiden. Källa: NCK:s prevalensstudie ”Våld och hälsa”, 2014.
~20 %
av alla anmälda misshandelsbrott mot kvinnor sker i en nära relation.
Var 3:e vecka
dödas en kvinna i Sverige av en man hon har eller har haft en relation med.
Eira Foundations egen forskning
Från rättigheter på papper till vård i praktiken
I september 2025 publicerade Eira Foundation en shadow report om Sveriges efterlevnad av Istanbulkonventionen och CEDAW. Rapporten visar att starka rättigheter på papper inte alltid översätts till jämlik vård och trygghet i praktiken.
- Ojämn tillgång till specialistvård – särskilt i glesbygd och norra Sverige.
- Saknad obligatorisk, traumaanpassad utbildning för vårdpersonal.
- Svag efterlevnad av skyddsåtgärder och kontaktförbud.
- Glapp mellan policy och praktik, med bristande uppföljning.
Tre prioriterade reformer
Så knyter Eira an reformerna till vårt konkreta arbete.
1. Jämlik tillgång
Rapporten visar ojämn tillgång till specialistvård, särskilt i glesbygd. Eiras vision om en digital vårdmodell är ett direkt svar – vård oavsett var i landet man bor.
Digital vård & skadedokumentation2. Stärkta skyddsåtgärder
Rapporten pekar på svag efterlevnad av skyddsåtgärder och att bevis tappas. Strukturerad skadedokumentation och rättsintyg – en planerad del av den digitala vården – stärker det bevisläge som skyddet vilar på.
Skadedokumentation & rättsintyg3. Obligatorisk utbildning
Rapporten efterlyser obligatorisk utbildning för vårdpersonal. Eira bidrar genom att sprida kunskap också till arbetsgivare – så att fler arbetsplatser blir trygga och välkomnande.
För arbetsgivareTeman i forskningen
Hälsokonsekvenser över lång tid
Våldsutsatthet är kopplad till kronisk smärta, sömnstörningar, depression, PTSD och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Konsekvenserna kvarstår ofta långt efter att relationen tagit slut.
Vården som första kontaktpunkt
Många utsatta söker vård för symtom utan att våldet kommer på tal. Studier visar att rutinmässiga frågor om våld ökar upptäckten markant – men att frågan fortfarande ställs ojämnt.
Dokumentation och rättsprocess
Tidig, strukturerad dokumentation av skador stärker bevisläget avsevärt. Brist på intyg är en vanlig orsak till att ärenden läggs ned, trots att våldet ägt rum.
Barn som upplever våld
Att bevittna våld i hemmet är i sig en form av utsatthet med tydliga effekter på barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa – och är sedan 2021 ett eget brott i Sverige.
Folkhälsa
Fördjupning: våld som folkhälsofråga
Vi fokuserar vår forskning på folkhälsa. Här finns ett par centrala artiklar för den som vill läsa vidare om hur våld och utsatthet påverkar hälsa över hela livsloppet.
Promoting Resilience and Agency
Callaghan, Fellin & Alexander
Om barns och ungas motståndskraft och handlingsutrymme i hem präglade av våld – med betydelse för hur stöd och vård bör utformas.
Läs artikeln (PDF)Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults
Felitti m.fl. (ACE-studien)
Den klassiska folkhälsostudien som visar sambandet mellan barndomstrauma och ledande dödsorsaker i vuxen ålder.
Läs artikeln (PDF)Källor och läs vidare
- Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
Kunskapsbank med forskningsöversikter om våld i nära relationer.
- Brottsförebyggande rådet (Brå)
Statistik och studier om anmälda brott och rättsprocessens utfall.
- Socialstyrelsen
Föreskrifter och kunskapsstöd för vårdens arbete med våldsutsatta.
- Världshälsoorganisationen (WHO)
Global forskning om förekomst och hälsoeffekter av mäns våld mot kvinnor.
Litteratur
Referenser
Ett urval av den forskning och det kunskapsmaterial som ligger till grund för vårt arbete. Artiklarna ovan kan laddas ner som PDF – fullständiga referenser finns här.
- 1.
Callaghan, J. E. M., Alexander, J. H., Sixsmith, J., & Fellin, L. C. (2018). Beyond “witnessing”: Children’s experiences of coercive control in domestic violence and abuse. Journal of Interpersonal Violence, 33(10), 1551–1581.
doi.org/10.1177/0886260515618946 - 2.
Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V., Koss, M. P., & Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245–258.
doi.org/10.1016/S0749-3797(98)00017-8 - 3.
Gondolf, E. W. (2002). Batterer intervention systems: Issues, outcomes, and recommendations. Sage Publications.
- 4.
Katz, E. (2016). Beyond the physical incident model: How children living with domestic violence are harmed by and resist regimes of coercive control. Child Abuse Review, 25(1), 46–59.
doi.org/10.1002/car.2422 - 5.
Kelly, L., & Westmarland, N. (2015). Domestic violence perpetrator programmes: Steps towards change. Project Mirabal Final Report. London Metropolitan University & Durham University.
- 6.
Socialstyrelsen. (2021). Stöd till barn och unga med beteendeproblem: Rekommendationer och kunskapsunderlag.
socialstyrelsen.se - 7.
Socialstyrelsen. (2023). Våld i nära relationer: Handbok för socialtjänsten.
socialstyrelsen.se - 8.
Steinberg, S. B. (2017). Sharenting: Children’s privacy in the age of social media. Emory Law Journal, 66(4), 839–884.
- 9.
Vetere, A., & Dallos, R. (2015). Working systemically with family violence: Risk, responsibility and collaboration. Karnac Books.
- 10.
Øverlien, C. (2010). Children exposed to domestic violence: Conclusions from the literature and challenges ahead. Journal of Social Work, 10(1), 80–97.
doi.org/10.1177/1468017309350663
Håll dig uppdaterad om det senaste inom forskning
Eira Foundation fortsätter arbeta för att öka kunskapen om våld i nära relationer. Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev så får du ta del av nya rapporter, forskningsnyheter och insikter från området.
Genom att anmäla dig godkänner du att vi kontaktar dig via e-post. Du kan avanmäla dig när som helst.